Asexuell/Asexualitet – nago indivi sasom befinner si asexuell age ingen engagerad sexualitet/ingen sexlust och/eller kanner sig inte intresserad av sexuella relationer/att kalkylera in andra inom sin sexualitet.
Bigender – nagon indivi sasom upplever sig inte onska eller vet kora mellan femininum eller kvinnlig konsidentitet, inte me upplever sig hemma ino bagge.
Binar – Nagot som innehaller ett par delar. Nar det innefatta kon handlar det forsavitt att vi vanligtvis (normativt) delar in kon ino ett par delar; brutta sam frank.
Bisexuell – En manniska som blir foralskad ino och/eller kat villi av folk oavsett vilket kon do har/de tvenne binara konen/tva kon. (Det finns annorlunda definitioner, sa det kan innebara skilda av individ mo indivi).
Drag-king – En individ saso anvander det sasom i vart b traffa sasom ”manliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycken tillsamman mera), exempelvis for framforande eller som nago politisk takti.
Drag-queen – nago indivi som anvander det som ino vart b traffas sasom ”kvinnliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycken med mera), exempelvis for framtradande eller saso nago politisk takti.
FTM – “Female to Male” = “kvinna mo man”. Det ar en glosa sasom vanligtvis anvands darfor at beskriva vilken expedition en transsexuell pojke astadkomme alternativ har gjort. En transsexuell manniska saso befinner sig FTM varenda spann sin nedkomst biologiskt och juridiskt sett kategoriserad sasom ett tjej andock kanner sig nog saso samt befinner si nagon gosse.
Genderfluid – En konsidentitet darbort nagon kanner sig saso ett korsning bruten de par binara konen tjej samt kis, skad nagon kan likas kanna sig mer sasom nagon kis somliga dagar samt mer som ett brutta andra dagar.
Genderqueer – en ord sasom kan anvandas stav konsidentiteter som ick foljer tvakonsnormen (det vill framfora fruntimmer alternativt herre), fa saso intergender (beskada mirakel ”Intergender”).
Hen – Konsneutralt pronomen som funkar pa samma fason sasom pronomena hon samt han. Hen bojs hen-hen(om) (bade ‘hen’ sam ‘henom fungerar)-hens. Pronomen kan anvandas istallet pro benamning sam ar hurdan nago person sjalv titta sig sam vill bliva kallad exempelvi om ett vill kallas ”hen”, ”hon” alternativ ”han”.
Ickebinar – nagon person sasom identifierar sig sasom emella, bortom alternativt tillsamman bada konskategorierna kvinna/man kan halla med sig ickebinar. Alltemellanat anvands ickebinar sasom ett paraplybegrepp pro annorlunda konsidentiteter saso ick foljer tvakonsnormen, till exempel intergender alternativ genderqueer. Ickebinar betyder icke detsamm allma saso definierar sig sasom det. En fraktion kanner sig sasom bade brud sam kille. Andra kanner att dom befinner sig emella dom kategorierna. Flertal ickebinara identifierar sig uta nagot kon alls. Nago del ickebinara vill ombilda kroppen tillsamman hormoner och/eller kirurgi.
Om nagon befinner sig nagon binar transperson identifierar en sig som bona alternativt kis
Intergender – nago manniska sasom inneha nagon konsidentitet saso identifierar sig emella, inom bagg, alternativt bortom dom traditionella konskategorier (kar och kvinna) eller som valjer att ick precisera sin konsidentitet alls.
Intersexualism – Intersexualism befinner si ett medicinsk diagnos som ges mo folk saso frascht biologiskt ej promenerar att konsbestamma som antingen donna alternativ kis i enlighet me samhallets ordn sta kon. Inneha noll att handla tillsamman vem nagon garnity kungen och/eller blir foralska ino.
Konsdysfori – Det betyder att karl lider fran, eller upplever barrikad inom sin vardag darfor att ens konsidentitet ick stammer overens med det kon hane blev tilldelad spann fodseln. Ett allman mall fran konsdysfori befinner sig det man kan benamna fysisk konsdysfori – att delar fran kroppen icke kanns precis alldenstund do inte stammer overens plotslig konsidentitet. Konsdysfori kan likasa besta sallskaplig sam kopa om att andra ick ser och behandlar nago sasom saken dar man riktig befinner si. Allihopa transpersoner ager ej konsdysfori. Konsdysfori kan ocksa beskada massor skilda ut stav olika mannisko – den kan gora om annorlunda delar av kroppen och befinna skild ino skild situationer, till exempel. Forsavitt hane inneha konsdysfori kan herre amna genomga konsbekraftande atgard. Dylik hantering astadkomme vanligtvis att konsdysforin minskar.
Konsidentitet – ett persons sjalvupplevda kon, fullkomligt latt vem jag kanner mig saso. Kan befinna exempelvi dam, kar, intergender alternativt kanske inget utav det. Forsavit kroppen ick stammer overens plotsli konsidentitet finns det mojlighet att omarbeta det. Bara nago sjalv kan definiera sin konsidentitet.
Pansexuell / Pansexualitet – nagon indivi som ar pansexuell kan existera sexuellt sam emotionellt intresserad fran ”alla” alternativt ”vem som helst”. Fran somliga ansett saso erotisk laggning, av andra ansett sasom bisexualitet ino bredare modell darborta otaliga uppge sig befinna intresserade fran “personligheten samt icke konet”.
Pronomen – Hon, han, hen, hin, saken dar etcetera – det en individ vill bliv kallad nar e snackar ifall saken da i tredje individ, exempelvi hen befinner si god, mi tycker om hen/henom (bagg formerna fungerar). Pronomen kan ta det lugnt tillsamman med en persons kon/konsidentitet, andock behover icke producera det. Det gar inte att askad nagon indivi vilket pronomen saken da inneha. Forsavit karl ar diffus pa nago persons pronomen kan herre be om nagot inom ett priva dialog (”Vilket pronomen age du?/Vilket pronomen vill n att jag anvander om dig?”). En fraktion foredrar att bliva omnamnda tillsammans fornamn i stallet forut tillsamman pronomen. Hen samt den anvands emellanat likas ino situationer emeda nago persons konstillhorighet ar oidentifiera.
Andra konsneutrala pronomen befinner si hin, han och saken da
Queer/Queerteori – en forhallningssatt saso kritiserar normer runt kon sam sexualitet (kika heteronorm). Queer kan ocksa besta ett identitet, ”att existera queer”, sasom syftar at ett ovilja mot samt dar nago icke vill inordna sig saso dam, herre, bi-, hetero- alternativt lesbis. Queerteori kritiserar fasta kategorier samt etiketter, ty uppdelningen inom vad saso anses vanligtvi respektive divergerande, framst nar det galler sexualitet sam kon.
Transperson – Ett samlingsbegrepp sasom vanligtvis mena personer som bryter mot samhallets normer runt kon sam konsidentitet. Enkom den saso sjalv identifierar sig sasom transperson ar det. I begreppet ingar exempelvi intergender, transsexuella och transvestiter samt ibland dragqueens sam dragkings. Ager inget att handla tillsammans vem ett blir foralskad i och/eller kat gallande. Nagon bestammer allena forsavit nago vill definiera sig som transperson: ingen annan kan saga at en att ett ar transperson.
Transsexuell / Transsexualism – e beskaffenhet emedan nago indivi inneha nagon konsidentitet saso ick overensstammer tillsamman det kon saso registrerats bred fodseln, ofta med nago langtan ifall att justera kroppen odla att saken dar stammer overens tillsammans saken da ett kanner sig som. Transsexualism inneha inte med sexualitet att gora, en transsexuell manniska kan vara homo-, bi- alternativ heterosexuell alternativ hurda ett an valjer att se pa sin sexualitet. ”Trans” betyder ”over mo andra sidan” gallande latin sam ”sexus” betyder “kon” villi latin. Transsexuell betyder salede ”over mo andra sidans kon”.
Transvestit / Transvestism – individ som gansk idelige anvander det saso samhallet tittar som “ett ovrigt kons” konsuttryck (klader, attribut, kroppssprak etcetera). ”Trans” betyder ”over mo andra sidan” villig latin sam ”vestis” betyder “klader” villi latin. Transvestit betyder saledes ”over mo andra sidans klader”.